De första produkter som tillverkades på den mekaniska verkstaden var främst delar till de textilmaskiner som behövdes för att starta ett mekaniskt linnespinneri. Nödvändiga maskiner gick inte att köpa, eftersom britterna infört exportförbud på maskiner. Keiller, med förflutet i linneindustrin i Dundee, smugglade ut delar, och genom gjuteriet och verkstaden kunde maskiner byggas upp som han sedan tog svenskt patent på. När verkstadens kapacitet inte längre behövdes för egna maskiner, satsade familjen Gibson på maskiner till den växande sågverksindustrin i Norrland. Jonsereds fabrikers träbearbetningsmaskiner blev under 1800-talets andra hälft berömda och fick medaljer på en rad internationella utställningar. Klicka här för att se en hyvelmaskin tillverkad 1874 i arbete.
Arbetet på den mekaniska verkstaden skedde vid maskiner som drevs av remmar från en transmissionsaxel i taket ner till maskinen. På 1800-talet kom kraften från samma vattenhjul som drev linnespinneriet. Belysningen kom från gaslampor. När kraftverket byggts kunde el både ge ljus och driva remmarna. Så småningom fick varje maskin en elmotor och risken för skador pga remdriften försvann. Precis som på textilavdelningarna var arbetet bullrig, men luften mindre dammig.
Fram till början av 1900-talet arbetade inte några minderåriga på den mekaniska verkstaden. Ändå var det till verkstaden alla unga män ville, eftersom arbetet både var renare och mindre slitsamt än på textilavdelningarna och på gjuteriet. Arbetet var också bättre betalt och hade mer status. Fäderna gjorde vad de kunde för att få in sina söner på verkstaden när de blev gamla nog. Och på 1900-talet infördes yrkesskola och pojkarna kunde gå direkt från skolan till arbetet på verkstaden, utan att först behöva slita några år som hjälpreda på någon av alla textilavdelningar som pojkarna på 1800-talet fått göra.
När den mekaniska verkstaden byggdes 1833 låg den i anslutning till linnespinneriet. Det var en envåningsbyggnad med sågtandstak liksom spinneriet och väveriet. Det delade vattenhjul och transmissionsaxel med linnespinneriet vilket ledde till att även verkstaden totalförstördes vid branden på linnespinneriet 1904. Efter branden byggdes verkstaden upp igen i samma envåningsbyggnad med sågtak. Och samtidigt började den mekaniska verkstaden och produktionen av träbearbetningsmaskiner bli allt viktigare för Jonsereds fabriker och behovet av fler lokaler ledde till en mångårig expansion av den mekaniska verkstaden i de äldsta delarna av fabriken.
Bygget av ett nytt bomullsväveri i anslutning till bostäderna i samhället 1912, frigjorde yta för den mekaniska verkstaden. När gjuteriet flyttade till Falkenberg 1929 kunde gjuteriets lokaler användas för maskinmontering. Och när bomullsspinneriet flyttade till nya lokaler i slutet av 40-talet, kunde linnespinneriet som var granne med den mekaniska verkstaden, flytta till det gamla bomullsspinneriets lokaler och den mekaniska verkstaden fick ytterligare utrymme. Efter jutefabrikens nedläggning blev mer yta tillgänglig, samtidigt som man även byggde lokaler för den mekaniska verkstaden direkt i anslutning till samhället.
På Holmen fanns olika magasin främst maskinförråd för verkstaden. Klicka på bilden för att läsa mer.
