Kontoret låg mitt bland fabriksbyggnaderna. Härifrån leddes den tekniska utvecklingen av fabrikens maskintillverkning. Från kontoret styrdes tillbyggnad av fabriken och omflyttningar mellan tillgängliga lokaler. Jonsereds Fabriker var sedan 1873 ett aktiebolag och här hade styrelsen sina möten.
På kontoret fanns försäljningsavdelningen som köpte in råvaror till produktionen på fabriken och som ordnade med försäljningen av de färdiga varorna. På kontoret framställdes kataloger över de produkter som fabrikens många avdelningar tillverkade. Jonsereds Fabriker hade i slutet av 1800-talet en anställd fotograf, Portelius, som tog foton på maskinerna som fanns till försäljning. Och tack vare Portelius har vi idag en stor foto-skatt från Jonsered, tagna kring förra sekelskiftet.
Och på kontoret satt kassören som var personalchef. Han styrde över anställningar och löneutbetalningar. Kassören hade information om när arbetarbarnen slutade folkskolan och han fördelade barnen på de olika textilavdelningarna. Det var till kassören man fick gå om man ville ha sin tonårige son flyttad till verkstaden så han fick bättre betalt. Och kassören fördelade tillgängliga bostäder. Det var en man med stort inflytande över arbetarnas dagliga liv.
När Gibson och Keiller flyttade segelproduktionen från Majorna till Jonsered, fanns här inte något samhälle med färdiga bostäder att hysa in arbetarna i. De första 25 åren byggdes därför bostäder för arbetarna på Fabriksholmen i direkt anslutning till fabriken. Efterhand skaffade Gibson mer mark i anslutning till fabriken och hus efter hus byggdes i det som nu är Jonsereds samhälle. Den första bostadslängan på Fabriksholmen, Brackegården, är riven sedan 150 år men Nyegården finns fortfarande kvar. Och i backen ner till fabriken finns ett av Partille kommuns äldsta hus, Kesebacksstugan, som fungerade som bostad för nattvakten.
Från kontoret styrdes de olika delarna av Jonsereds Fabriker – inköp, produktion och försäljning. Här anställdes arbetare, fastställdes löner och fördelades bostäder till de som arbetade på fabriken. Det första kontoret låg i Porthuset men sedan byggdes ett större kontor – Nya kontoret.
Jonsered var ren landsbygd när fabriken byggdes och arbetarna på fabriken behövde någonstans att bo. De första arbetarbostäderna uppfördes alldeles inpå fabriken – först Brackegården och sedan Nyegården. Kesebackstugan fanns redan och återanvändes till nattvaktsbostad.
