När Jonsereds fabriker grundades, låg huvudkontoret i William Gibsons fastighet på Södra Hamngatan, eftersom han hade fler verksamheter än fabriken. Det fanns ett lokalkontor i Porthuset här bredvid, men det mesta av affärerna sköttes från staden. De första åren var Keiller på plats, men sedan Gibson och Keiller gått skilda vägar var det sonen William som ledde arbetet i Jonsered för firman William Gibson & söner.
När den äldste Gibson dog, avvecklades successivt verksamheterna i Göteborg och firman blev 1873 Jonsereds Fabrikers AB med huvudsäte i Jonsered. Och då behövdes ett större kontor, även om det länge fanns kvar ett kontor i Göteborg. Det pampiga nya kontorshuset byggdes i rött tegel med utsmyckningar i gult tegel i samma stil som övriga byggnader på Fabriksholmen. När kontorsbyggnaden färdigställdes, hade jutefabriken ännu inte uppförts, men när denna ett tiotal år senare också var klar, kom kontoret att ligga inklämt mellan olika fabriksbyggnader.
Men eftersom alla tyngre transporter då skedde med järnvägen, var detta inte något problem. Det var först när allt fler transporter gick med tunga lastbilar som skulle över den nya bron, som lokalisationen blev ett problem. Och eftersom linnespinneriet (som då låg i det f.d. gamla bomullsspinneriet) lagts ner, fanns det gott om tomma lokaler som kunde byggas om till moderna kontorslokaler. Kontoret revs därför 1976 och där byggnaden låg står nu ett träd omgivet av gräsmatta och parkeringsplatser.
På kontoret skedde administrationen av fabrikens inköp, tillverkning och försäljning. I takt med att tillverkning av träbearbetningsmaskiner blev allt viktigare, tillkom även en teknisk avdelning för utveckling av nya maskiner – ritkontoret.
Här låg även personalkontoret. Det var på kontoret som arbetarna på torsdag kväll hämtade ut sina lönekuvert. Och här satt kassören som bestämde över fabrikens lägenheter. Skulle man gifta sig eller ville ha en större lägenhet, var det kassören som beslutade vilken bostad man fick flytta in i. Alla lägenheter ägdes av fabriken.
I kontorshuset fanns även matsalar för anställda som inte åt hemma på middagsrasten, oftast ogifta arbetare. På 20-talet kostade tre mål mat sju kronor i veckan, en summa som drogs på lönen.
”Serveringen var indelad i tre klasser. I första våningen var det 3 klass servering och där åt arbetarna. I andra våningen var det 1 och 2 klass servering. Ingeniörerna åt exempelvis 1 klass, medan de som var anställda i handelsboden åt 2 klass. N. kan inte precisera vari skillnaden bestod. I första våningen portionerades maten ut till skillnad från andra.” (Naemi Dahlgren, f.d servitris i matsalarna i en Intervju med Mesterton på 40-talet).
Arbetarnas matsal kallades för Koket och där serverades iskällardricka, ett öl som höll ungefär samma alkoholhalt som folköl. Det var ett bekymmer för många familjer när familjefadern på lönedagen gick direkt från kontoret till Koket i samma hus för att köpa öl. Nykterhetsrörelsen i Jonsered fick därför i slutet av 1800-talet Gibson att sätta stopp för torsdagsförsäljningen av öl i Koket.
Fabrikens huvudkontor låg länge i Göteborg. På 1840-talet byggdes ett lokalt kontor – Porthuset. Idag har Jonsereds Hembygdsförening sina lokaler här. Klicka på bilden för att läsa mer om Porthusets historia.
